'

behöver inte läsas.
men jag behövde skriva av mej..
-
-
-
vad ska jag säga?
du vet att jag älskar dej mer än livet självt.
du vet att du är det bästa som någonsin hänt mej.
du vet att du är min lycka.
du vet att jag lever på grund av dej.
du vet att jag lever Föör dej.
du vet att du är ljuset i mitt liv.
du vet att du är det finaste livet gett.
du vet att en malin utan dej inte fungerar..
jag är så dum.
så förvirrad.
så frustrerad.
så förbannad.
så jäkla ledsen..
och jag förstår inte..
jag förståår inte vad vad som gick fel?!..
ååh.. jag ber till gud om änglarnas hjälp innan jag bryter ihop.
jag har vetat väldigt länge att något varit fel.
bara inte vågat fråga i rädslan av att du ska krossa mitt hjärta.
.. igår vågade jag . jag frågade . jag fick svar.
men shit.. du plågar mej!
förlåt. men det är sant.
ovetskapen ifall du vill ha mej eller inte gör mej galen!
jag drömmer mej tillbaka till tiden då allt var bra.. för bara en månad sen.
fem månader och två dagar idag.
who gives a shit..
du orkar inte med en sådan person som jag.
jag ger snart upp.
för jag orkar inte mer.
varken fysiskt eller psykiskt.
min längtan är så stark..
antingen efter din kärlek och värme.
dina utsträckta starka armar.
eller oändligt mörker..
.. det är så mkt du inte förstår.
så mkt jag inte förstår..
ååh..
fan vad förvirrat allt är.
jag kan inte förklara..
hur mkt du betyder för mej.
hur mkt jag igentligen behöver dej.
.."du är mitt liv, mitt allt, mitt lyse, min styrka, min framtid, min andra halva, min.."
brukade jag säga.
jag undrar hur länge till det kommer vara så.
jag hoppades på föralltid.
även fast jag innerst inne egentligen visste att det skulle ta slut någon gång..
hoppades jag att vi skulle kunna lösa det.
kan vi det?
snälla ge mej ett svar...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0